Krönika 17 december 2019

VALSINGER: 2019 blev den svenska hiphopens år

Musikskapande och musiklyssnande må ha blivit alltmer genreöverskridande, men 2019 kommer alltid att förknippas med en specifik musikgenre – hiphop. Christel Valsinger hoppas dock på fortsatt gränsupplösning.

Svensk hiphop har med affischnamn som Einár, Dree Low och Z.E. fullständigt tagit över topplistorna under stora delar av det gångna året. Det har alla som följer MI:s veckovisa genomgångar av Sverigetopplistan sett. Men det visade sig också i Musikförläggarnas sammanräkning av de 100 största låtarna i Sverige under årets tredje kvartal. På listan är 70% av låtarna svenskskrivna, en siffra jag hittills aldrig mött under mina fem år på MI. Och den svenskdominansen förklaras bäst av hiphopens segertåg. 

Men själv har jag under året fortsatt att glida mellan genrerna. Jag fick ett lyckorus av att återstifta bekantskapen med The Deportees under by:Larm i Oslo i början av året och kände hur mycket jag saknat pop med stora känslor, framförd av ett band som kan konsten att förstärka sig själva ytterligare live.

Halvåret senare var jag lika känslomässigt påverkad av att se Christine & the Queens på Way Out West, en show som bestod lika mycket av perfekt framförd dans som musik. På samma festival blev jag nästan överkörd av Stormzy, som med högenergisk grime och ett svettstänkande studsande fick hela Slottskogen att dansa.

I februari hade jag förmånen att intervjua svenska kompositören och sedermera Oscarvinnaren Ludwig Göransson i hans studio L.A. Genom att intressera sig för såväl jazz, som klassiskt, pop och rap har Ludwig blivit en av Sveriges största producenter, inom både filmmusik och hiphop. 

Nu är det här ingen argumentation mot den rådande svenska hiphoptrenden, bara en reflektion över glädjen i att kunna beröras av många olika uttryck. Tack vare utvecklingen av digitala spellistor på framförallt Spotify under 10-talet (se vår reflektion över 10-talet här) är det idag så enkelt att lyssna på såväl gammalt som nytt, hårt som mjukt, analogt som elektroniskt, i ett enda flöde.

Men kanske ska 20-talet ta oss någon annanstans? Tillbaka in i facken, genrerna, avgränsningarna? Hoppas inte.

En lista över MI:s favoriter från 2019 hittar du här.

Här är mina bästa 25 låtar från året i en spellista.