Musikbolag 4 februari 2019

4 Snabba/Mats Hidegård, f d Sony Music

I elva år var Mats Hidegård synonym med det vi i branschen kallar ”business and legal affairs”, musikjuridik, på Sony Music. Nu startar han egna Wildside Law, döpt efter en låt med Motley Crue. MI har kollat vad som ligger bakom.

Varför eget och hur har starten varit?

– Jag trivdes verkligen under alla år på Sony Music och med personerna där, såväl lokala och internationella kollegor, men efter att ha gjort drygt elva år som Head of Business & Legal Affairs och jobbat för enbart en sida/ett bolag kände jag att jag behövde en förändring och ta mig an nya utmaningar. Jag funderade en bra stund på vad jag skulle göra istället och efter många samtal med personer i min närhet (med ett särskilt tack till David Mortimer Hawkins som hjälpt mig oerhört!) landade jag i att det var läge att starta eget istället för att försöka gå till något redan existerande.

– En stor anledning till mitt val är att jag under alla år tyckt att det funnits för få bra oberoende musikjurister i Sverige att hänvisa artister till. Behovet för jurister har dessutom ökat under de senaste åren med förändringarna som skett i branschen t.ex. hur en artist kan få ut sin musik till allmänheten och hur många artister som faktiskt får ut sin musik nu jämfört med hur det såg ut för bara tio år sedan. Vill här poängtera att jag inte riktar någon kritik mot de redan verksamma musikjuristerna utan problemet är att de historiskt sett bara varit för få av dem i branschen. Starten har varit spännande och lärorik. Allt tuffar på i rätt lagom takt känns det som. Det är intressant att nu angripa problem från ett nytt håll och syssla med delar av branschen som inte varit del av min dagliga rutin tidigare som t.ex. förlagssidan. Nu gör jag självklart fortfarande uppdrag för skivbolag men lite variation i livet är aldrig fel.

Vilket är starkaste minnet från elva år på Sony?

– Oj, detta var ingen lätt fråga. Mina flesta minnen är nog fortfarande föremål för någon form av sekretess eller på annat sätt inte lämpar sig för detta forum. Det som framförallt varit intressant är att fått vara med under den period när branschen förändrats i grunden i och med att vi gått från en fysisk till en digital marknad. Det har inte alltid varit lätt att få alla parter att förstå förändringarna men nu känns det som om alla aktörer funnit sig tillrätta och striderna i t.ex. en avtalsförhandling är inte lika jobbiga som fallet var när skiftet till streaming pågick som värst. När det kommer till övriga specifika minnen har det verkligen hänt en hel del under åren, varit många bra konserter, många underliga festkvällar och liknande men som sagt förmodligen inte något som bör delas här för mig egen och även andras skull…

– Jag hamnade i musikbranschen via kontakter som så många andra. Jag är själv gammal slagverkare med en brokig musikalisk bakgrund och under mina juridikstudier blev det snabbt självklart att jag ville syssla med musik på något sätt även om man fick lov att ge upp drömmen om att bli den nya Tommy Lee eller John Bonham (som självklart var det ursprungliga målet i livet). Jag fick in foten på Sony Music via min gamla barndomsvän Petter Eriksson som 2003 droppade mitt namn till Birgitta Bokström (dåvarande Business & Legal Affairs, MI:s anmärkning) som vid den tidpunkten behövde hjälp framförallt administrativt av någon som var juridiskt kunnig. Jag blev sedan kvar i c:a två år innan jag gick till advokatbyrå. Efter drygt två år hos advokatbyrån hade jag fått nog av den världen och fick i samband med det frågan av Birgitta om jag ville komma tillbaka. Jag tackade såklart ja och blev därefter kvar i drygt elva år. Jag har med andra ord framförallt Petter Eriksson och Birgitta Bokström att tacka för att jag kom in i branschen. Tack!

Vad tycker du är den mest intressanta juridiska aspekten på musikbranschen efter paradigmskiftet till streaming?

– Det är mycket som ändrats från när jag kom in i branschen och då framförallt att de ekonomiska villkoren i avtalen med artisterna. Villkoren har med åren blivit mer och mer fördelaktiga för artisterna i form av att royalty, förskott etc. har ökat och detta är något som jag, trots min bakgrund på skivbolag, tycker är en sund utveckling. Har ingen strikt juridisk aspekt att peka på som mer intressant än någon annan men det som varit en resa att se är hur resten av världen nu kommit ifatt Sverige och förstår vad vi svenskar pratar om när det gäller en streamingbaserad musikmarknad. Under några år var det rätt frustrerande att förhandla med internationella motparter eftersom de flesta av dem levde i en fysisk marknad och vi i en digital. Det gick då inte att få motparten att förstå hur vår marknad såg ut och att mycket av det som föreslogs från deras sida var helt obegripligt för oss och vice versa. Det var i många delar som om vi pratade två helt skilda språk. Nu har dock världen kommit ifatt och det är enklare att förhandla internationella affärer eftersom vi alla pratar om samma saker.

Vad har du för musiksmak och lyssningsvanor privat?

– Jag är lyssnar på i princip all form av musik, men om man ska kategorisera är jag framförallt en rockgubbe. På gott och ont var jag tonåring under 80-talet och har min grund i den tidens hårdrock med band som Mötley Crue (vars låt Wild Side jag döpt mitt bolag efter), Van Halen och liknande och sedan har jag även en, för vissa, rätt osund förkärlek till den progressiva rocken med drakar som t.ex. Marillion och Rush. Funderade faktiskt ett tag på att döpa bolaget efter någon Marillion-låt, men efter lite eftertanke fann även jag att det skulle varit lite för obskyrt och svårt för en normal människa att förstå tanken med. Om vi ska prata om någorlunda ny musik lyssnar jag på alla genrer så länge det är bra låtar. Just nu rullar väl mest Death Cab For Cutie, The War On Drugs, Ryan Adams och liknande i mina spellistor. Måste även tipsa om bandet Riverside, ett progressivt band från Polen, vars nya album Wasteland förtjänar all kärlek det kan få.

– Sedan måste jag till sist, som den dinosaurie jag är, slå ett slag för den fysiska produkten även om jag själv till 99 % lyssnar via digitala tjänster. Det finns få saker i världen som får mig gladare än när man springer på en riktigt välgjord box med snyggt innehåll. En läcker box är lycka i sin renaste form.

Lars Nylin