2 oktober 2018

”Jag kände att vi hade ett helt unikt momentum”

Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund Fornelius finns med på tidningen Fokus lista över kulturårets mäktigaste personer. Hennes jämställdhetsarbete i kölvattnet av #metoo lyfts fram i motiveringen. MI bad henne reflektera över året som gått sedan uppropen skakade bransch efter bransch.

Tidningen Fokus listar varje år ”Kulturårets 75 mäktigaste” lagom till Bokmässan. Listan rankar såväl institutionschefer, som artister, skådespelare och författare.

Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund Fornelius finns på plats 67 med motiveringen:

”När vittnesmålen från artister om sexism och övergrepp började komma var hon en av de första att medge att branschen har ’väldigt stora problem’ och blev central i rörelsen kring #metoo och musikbranschens hantering av detta. Hon kallade omedelbart till krismöte och såg till att det dittills ganska ljumma jämställdhetsarbetet blev nummer ett på allas listor.”

Hur gick dina tankar hösten 2017 när uppropet #närmusikentystnar blev officiellt?

– Jag var oerhört nervös inför att läsa uppropet och de vittnesmål som kom fram, och samtidigt väldigt beslutsam att använda uppmärksamheten till att skapa riktig förändring. Jag kände att vi hade ett helt unikt momentum som sällan ges för jämställdhetsfrågorna och att Musiksverige, som jag då var styrelseordförande för, var rätt forum för att samla alla beslutsfattare och sätta jämställdheten högst på agendan. Vi är en liten bransch, och det är viktigt att alla olika aktörer från skivbolag till fackförbund förstår problemen och får stöd i att åtgärda dem.

Nästan ett år senare – kan du se några förändringar när det kommer till jämställdheten i musikbranschen? 

– Visst kan jag se förändringar, men arbetet är i princip bara i sin linda. Det gäller att fortsätta utbilda chefer, lyssna på medarbetare och musikskapare under lång tid framöver. Framför allt är det viktigt att attackera den sunkiga, sexistiska kulturen som finns i mer informella sammanhang där insynen är låg, till exempel i en inspelningsstudio eller en låtskrivarsession. Det kan förbättras väldigt mycket genom att alla skivbolag och musikförlag har gemensamma uppförandekoder, så att alla som jobbar i branschen vet vad som gäller och vad som händer om man bryter mot uppförandekoden.

Har du mött några reaktioner som tyder på någon typ av backlash eller trötthet över #metoorörelsen sedan dess?

– Jag har inte mött det själv, men hör berättas om det ganska ofta. Så vi känner att vi måste fortsätta påminna om fördelarna med jämställdhet igen och igen och igen.

Vad ser du som viktigast för jämställdhetsarbetet i musikbranschen framöver?

– Vi måste få fler kvinnor i ledande position, och mycket bättre mångfald överlag. Idag är det bara 18 procent kvinnliga VD:ar och 8 procent av VD:arna som har utländsk bakgrund och förändringen är oerhört långsam. I en sådan här liten bransch, kan en enskild chef göra väldigt stor skillnad när det gäller att ändra kulturer och strukturer. Något som oroar mig mycket, är att personer med utländsk bakgrund upplever att de inte ens kan ta sig in i branschen och att många kvinnor som är riktiga chefsämnen väljer att lämna den alldeles för tidigt.

– Det är vetenskapligt bevisat att mångfald och jämställdhet leder till ökad lönsamhet, så det är smart att bygga om sitt hus så att det kan välkomna fler och även lyfta upp dem till absoluta toppen.

Christel Valsinger