Nyheter 12 september 2018

Imogen Heap i exklusiv MI-intervju

I helgen genomfördes Music Tech Fest i Stockholm. En av de tongivande personerna på eventet var Imogen Heap. MI fick en pratstund med henne, om artikel 13, AI, blockchain, och mycket mer.

Imogen Heap behöver egentligen ingen närmare presentation. Under ett par årtionden har hon varit ledande i att experimentera kring nya sätt att både skapa och framföra musik. Hon står t ex bakom Mi.Mu-handskarna (www.mimugloves.com) som gör det möjligt för musikskapare att styra och komponera musik genom dans och gester.

Hon var med och tog fram appen Run-Time som anpassar rytm och musik efter dina rörelser, hur snabbt du springer osv. (Youtube-video)

År 2015 samarbetade hon med blockchain-plattformen Ujo och släppte musik för att visa hur hela kedjan av rättigheter och betalningar kan decentralieras. Det ledde fram till plattformen Mycelia (www.myceliaformusic.org) som skapar en digital identitetsstandard som gör det möjligt för musikskapare att verifiera och dela sina verk, med en intelligent avtalslösning baserat på blockchain.

The Mycelia World Tour är också namnet på den turné som Imogen Heap inledde i lördags på Göta Lejon i Stockholm. Turnén består förutom av rena konserter också av workshops och utställningar. Målet med turnén är att lansera Creative Passport, en decentraliserad metadatalösning baserat på Mycelia som ska göra det lättare att hitta korrekt rättighetshavare bakom musiken.

Under turnén har fans möjlighet att köpa in sig i låtar, som en investering. Under ett år kommer sedan Imogen Heap och fansen att splitta på intäkterna. Samtidigt som fansen är med och finansierar ny musik, lite som crowdfunding, har de också möjlighet att få kickback på sina investeringar.

Imogen Heap är som sagt kreativ, inte bara vad det gäller musikskapandet i sig, utan även vad det gäller affärsmodeller och ekonomi. Därför var det spännande att i samband med Music Tech Fest få möjligheten att prata lite med henne kring teknik och musik:

Jag stöter ofta på låtskrivare och musikskapare här i Sverige som är lite oroliga över utvecklingen kring AI och deep learning, att deras profession kommer att ersättas på sikt. Vad tror du om utvecklingen? Hur kommer relationen mellan musik och AI se ut om t ex 10 år?

– Jag har en positiv syn på relationen mellan oss och AI. Men jag tror det är jätteviktigt att vi nu i början av den här utvecklingen hittar sätt att kvantifiera och tydliggöra vad som är maskingenererat och vad som är människogenererat. Vi behöver hitta nya sätt för att identifiera och visualisera vem som gör vad.

– Jag kan tänka mig att på samma sätt som vi behöver skapa sätt för att tydligt visa vad som är, eller inte är, genmanipulerad mat, behöver vi hitta sätt att visa för musiklyssnare vad som är AI-inducerad musik och vad som inte är det, att vad de hör faktiskt också är det som de tror att de hör. Då kan vi vara mer fria i att experimentera och värdesätta både det som är skapat av AI och det som är skapat av människor.

– Om jag skulle haft en AI-version av mig själv, skulle jag alltid befinna mig ett steg före AI-versionen, eftersom den hela tiden måste lära sig av mig. Om jag t ex kunde jamma med en riktig AI-version av mig själv skulle det vara typ det bästa någonsin, för jag skulle lära mig mer om mig själv genom AI-n. Det skulle utmana mig att tänka på ett helt annat sätt, och göra att jag skulle bli tvingad att höja min egen kreativa tröskel.

– Jag tror att människor helt enkelt blir oroliga när det inte är tydligt vem som har gjort vad. Det är därför det är viktigt att vi redan nu skapar funktioner för att separera, så vi vet vilken kreativitet som kommer från AI och vilken som kommer från människor.

Tror du att det finns skillnader mellan olika former av musik? Vi ser redan idag hur AI-producerad musik väljs ut av algoritmer på streamingtjänster för t ex bakgrundsmusik, spellistor för träning, yoga, meditation, och även hur AI-skapad musik får allt större betydelse inom musik för film och TV. Tror du att det finns viss musik där AI kommer att ta över mer än vad det gäller andra former av musik?

– Ja, jag kan tänka mig att för de som försörjer sig på t ex bakgrundsmusik kommer situationen inte vara densamma som den varit tidigare, eftersom det kommer vara billigare, och gå snabbare, att producera ”generative music”. Inom t ex filmen kan det skapas bakgrundsmusik som passar perfekt vad det gäller riktning, dramatik, hastighet, över en viss begränsad tidsperiod.

– Men, det är kanske bara i vissa sorters filmer som du hellre vill ha datorgenererad musik, medan det i andra filmer krävs att det är människor som helt och hållet står bakom. Med en mycket känslosam och mänsklig story är det kanske inte passande för helheten om musiken helt och hållet genereras av datorer.

– Kanske kommer vi se en större separering mellan å ena sidan kommersiell, autogenererad musik, och å andra sidan oberoende och mänskligt skapad musik. Båda sakerna är fortfarande helt ok, så länge vi bara vet vad som är vad.

– Men sedan handlar det ju också om att få hjälp av AI. Jag använder själv AI för att analysera och få hjälp vad det t ex gäller grunderna i mina egna ackordstrukturer. När jag sitter och skapar musik och t ex jammar vid pianot, spelar vi in och låter datorer jämföra med vad jag gjort tidigare.

– Det visar sig att jag själv ibland är ganska ”programmerad”, av mig själv, på det sättet att jag repeterar mig själv. Där kan AI hjälpa till att lära oss, när vi på något sätt har fastnat, genom att visa oss hur vi ska göra för att komma ifrån vår egen formatering. Kanske är det så att AI på det sättet kommer hjälpa oss att bli ännu mer mänskliga än vad vi är idag.

– I digitala produktionsmiljöer är allting ganska statiskt med block som flyttas omkring, man klipper och klistrar, 4-bars osv, medan att skapa musiken med hjälp av AI, som t ex lär sig händernas rörelser som med Mi.Mu-handskarna, gör att du kan skapa större dynamik i harmonier och rytmer.

– För mig handlar det om att tekniken hela tiden ska bli mer mänsklig, göra det möjligt för oss att uttrycka oss ännu friare och mer spontant, utan att vara begränsade av skärmar. Ju mer vi kommer bort från arbetet vid skärmar, kommer AI också tvingas bli mer avancerad.

Vad tror du om hela utvecklingen kring Internet of Things och allt som sker just nu kring smarta högtalare? Det hänger ju ihop med att vi börjar kommunicera med vår teknologi på andra sätt än vad vi har gjort tidigare, så hur kommer det här påverka hur vi konsumerar och förhåller oss till inspelad musik?

– Framstegen inom röstigenkänning och mappande och taggande, hela den grejen med rekommendationer, tror jag först kommer att komma till en punkt där vi fastnar litegrann, eftersom allting blir mer och mer likriktat för oss som individer. En situation där det bara spelas upp sådant som vi kommer tillbaka till hela tiden, sånt vi på olika sätt har taggat att vi gillar redan, våra devices räknar ut precis vad vi vill ha för stunden utifrån våra egna beteenden utan att vi liksom kommer vidare, som en stängd loop.

– Men, med tiden tror jag att frihetskurvan kommer att öka och bli mer flytande och flexibel när allting har blivit färdigtaggat, röstigenkänning är integrerat i vår fysiska omgivning, tillsammans med Augmented Reality. Vi kommer förmodligen komma till en situation där det mer känns som att vi befinner oss i ett ”fält”, där allting egentligen bara handlar om vår egen fantasi, där vi inte riktigt upplever att det finns någon teknologi eller begränsningar runt omkring oss.

– Jag tror det kommer komma till en situation där vad du tror att du vill ha för musik, inte stämmer överens med vad du faktiskt får, därför att tekniken förstår dig bättre än du själv och vi kommer fullständigt lita på att tekniken också gör det.

– Vi kommer gå igenom olika faser, precis som vi har gjort tidigare vad det gäller musik och teknik. Tidigare har vi dock bara varit så bra som teknologin har tillåtit oss att vara, men när vi helt och fullt har växt samman med teknologin, får vi också fullständig transparens och öppenhet vilket förhoppningsvis också kommer innebära bättre business practices i musikindustrin.

– Jag ser framför mig en framtid där Augmented Reality är en naturlig del av vår vardag, liksom chip i kroppen och taktil feedback genom våra kläder eller dräkter. När vi öppnar kylskåpet kommer det veta exakt vad det är vi behöver, eller vill ha, eftersom allt vi gör registreras. Vi skulle kunna ha en form av ekonomi där vi kombinerar träning och produktion av elektricitet genom att t ex cykla hemma, och får poäng som vi kan använda på olika sätt.

– Min förhoppning är verkligen att tekniken ska komma närmare oss själva så att vi kan fungera som bäst, både som människor och för hela planeten, genom att i vardagen uppmuntra oss att göra saker som förbättrar situationen. Och allting verkar leda mot att vi på sikt blir en sammankopplad organism med en form av kollektivt medvetande.

Teknikens utveckling är ju också intimt förknippat med vilka regler och lagar vi har i samhället, och hur dessa utvecklas över tid. Just nu pågår ju arbetet kring det nya upphovsrättsdirektivet, och framför allt artikel 13 som rör musiken. Vad är dina tankar om direktivet?

– Det är lite svårt för att på ena sidan har du människor som är starkt emot det, som säger att det kommer förstöra internet och hindra människor att uttrycka sig, och på den helt andra sidan har du företag som ibland vill begränsa och förhindra tillgängligheten av musik.

– För artisternas och musikskaparnas skull behöver vi artikel 13, men samtidigt vill vi ju inte stoppa användare från att ladda upp nya kreationer på enkla och snabba sätt, som ändå kan hantera rättigheter och betalningar rättvist.

– För att artikel 13 överhuvudtaget ska fungera måste vi skapa en öppen databas som innehåller all musik och alla rättighetshavare, med ett inbyggt permission system som gör det möjligt för tjänsterna att identifiera exakt vilken låt det är, vilka som har rättigheterna, hur de ska bli betalda osv. Det är det vi försöker skapa med Mycelia, även om vi inte är helt där ännu.

– Det skulle kunna bli så att det blir svårt att implementera direktivet i nuläget, men att det samtidigt driver på utvecklingen av en öppen databas för rättigheter. För att artikel 13 verkligen ska fungera så behöver även tekniken utvecklas.

Utveckla mer hur du ser att en sådan här öppen databas skulle kunna underlätta, inte bara för enskilda rättighetshavare utan för hela musikindustrin som sådan?

– Det är egentligen en riktigt, riktigt dum lösning vi har just nu i musikindustrin, rent ut sagt idiotisk. Alla dessa organisationer med olika databaser som innehåller olika former av information. De digitala tjänsterna har dels jättesvårt att få tag på relevant data kring artisterna vad det gäller biografier, credits och acknowledgements. Jag har sett jättekonstiga exempel kring mig själv.

– Vi behöver en decentraliserad databaslösning baserad på blockchain där musikskaparna själva kan ange all information, vilka musiker som medverkar, låttexter, hur pengarna ska fördelas, och där tjänsterna sedan frågar (query) databasen om korrekt data vid behov. Det är det som är målet med Mycelia och Creative Passport.

The Mycelia World Tour fortsätter nu runt omkring världen. Under ett års tid kommer Imogen Heap besöka ett fyrtiotal städer och genomföra workshops, föreläsningar och utställningar, förutom att genomföra konserter.

Daniel Johansson