Efter nästan 50 år på musikbolag från starten på EMI på 1970-taletgår Benke Berg i pension. MI hörde givetvis av sig för en 4 SNABBA med en branschbekant veteran som vet vad han ska göra nu.
Du slutar på Palladium, vad ska du göra nu?
– Jag går lite tidigare i pension, vid 64 år. Alla frågar ”vad skall du göra nu?” Svaret blir att inte behöva ha några måsten. Även om jag vaknar tidigt på morgonen, som jag brukar göra, så kan jag gå upp göra frukost, gå tillbaka till sängen och kanske läsa tidningen i lugn och ro. Känna efter hur läget är just i dag, gå ner på stan och flanera lite, eller varför inte gå på bio och se någon bra film mitt på dagen? Jag kommer att vara mycket uppe i Bergslagen där vi har ett ställe isolerat i skogen, närmaste granne en kilometer bort. Där kan man höra tystnaden. Nu kan jag göra vad jag vill, kanske arbeta lite, men då på mina villkor och när jag vill, ta något konsultuppdrag eller så.
Vad gjorde du på Palladium?
– Jag jobbade på Palladium i 13 år, de senaste nio som controller. Jag övervakade verksamheten för alla bolag inom Palladium-familjen där jag började som projektledare och säljare. Under de här 13 åren har jag fått vara med på en rolig resa med och tryckt och rörlig media (Palladium), reklamfilm (Palladium Film), musikproduktioner (Palladium Music, numera The Kennel) och TV-produktioner som Jordskott (Palladium Fiction).
Hur summerar du din karriär på musikbolag?
– Jag började på EMI i juli 1970, jobbade där på lagret till att börja med, senare med inköp av skivor från hela världen, samt kontakt med presserier i Sverige. Var sedan labelmanager för EMI:s tredjepartsbolag (distributionsrättigheter): Casablanca Records, Rocket Records, Magnet Records, Arista, Barclay, Carrere, Fantasy, ABC/Dunhill med flera. Under årens gång så ändrade Roffe Nygren (VD, min mentor på EMI) organisationen vid flera tillfällen. Han kunde se människors kvaliteter, och på vilken plats hans spelare kunde spela. Jag fick då förfrågan om att jobba med EMI:s alla artister mot press, radio och TV som promotion manager. Det var superkul, med TV-program som Måndagsbörsen, Kryzz, Casablanca, Nöjesmaskinen. Jag arbetade så fram till 1985. Då blev jag erbjuden att starta upp Mega Records i Sverige, vilket också var en fantastisk resa. Mega hade bland annat flest singelhits på radions Tracks-lista två år i rad med artister som Modern Talking, Falco, Disneyland after Dark, Sky High, Sabrina, Carl Lewis och Don Dixon. Jag kan än i dag få flashbacks till den tiden då man hör någon gammal låt på radion. Var på Mega i lite drygt tre år och lämnade sedan våren 1988 för att böja jobba som projektledare för Stockholm Water Festival som precis då var i sin uppstartsfas. Tanken var att det skulle sjösättas 1990 (det startade 1991). En spännande tid.
– Hösten 1988 ringde Hasse Breitholtz mig – vi jobbade tidigare tight ihop på EMI – en sen kväll och frågade om vi kunde ses dagen efter. Han var i Tyskland och hade precis skrivit på för att starta upp BMG i Sverige. Sagt och gjort, vi sågs dagen efter, han bad mig att skriva ner 14 namn som jag kunde tänka mig vilja ha i vårt team. Då vi sågs dagen efter så jämförde vi namnen och vi hade tio identiska på våra listor. December 1988 blev startskottet för BMG Swedens resa. Den fortsatte i tolv år. Sedan frilansade jag lite innan jag började på Palladium 2004.
Vad lyssnar du på i dag och hur?
– Jag lyssnar dagligen på musik. Jag är en allätare, det finns ingen genre som jag speciellt lyssnar på. Jag lyssnar mycket på Spotify, deras listor med ny musik är en bra grej för att höra vad som är nytt. Jag har även skapat ett 40-tal egna spellistor, kul är att jag då får förslag från Spotify att lyssna på likande låtar som finns i spellistorna, smart grej. Hittar ibland låtar som man glömt av helt, kul. Hemma spelar jag även CD. Min vinylsamling står hemma hos min yngsta dotter som botaniserar bland de 3 000 skivorna, musikhistoria. Tyvärr så får inte vinylsinglarna plats där. De kommer jag på sikta att ta upp till Bergslagen, där man kan sitta och spela singlar på hög nivå med riska att skrämma rådjuren och älgarna i skogen, eller så börjar de dansa utanför husknuten, vem vet. Singelskivorna tycker jag är intressanta, mer intressanta än albumen.På den tiden så lade man ofta en låt som inte kom med på albumet som B-sida, och de låtarna finn inte heller att hitta på Spotify eller andra digitala siter. Det är en musikskatt i sig.
Lars Nylin
