Polarveckan direkt efter konsertexplosionen blir en påminnelse om djupet i dagens musikscen och intensiteten i den digitala infostormen, skriver MI:s Lars Nylin.
Håkan Hellström på ett fullsatt Stadion i spelningar som om man ska tro ryktet hade sådan kraft att åskan avbröt ena showen. Radiohead på ett minst lika fullsatt Globen. Och så Summerburst som drog 30 000 till Gärdet på en annan del av musikskalan.
Veckoslutets livebonanza var sanslös för en som finns i Stockholm. Själv valde jag Radiohead och blev knappast besviken. Detta trots att jag blev till smått vresiga Ove av den moderna konsert(o)vanan att Facebooka, samtala och köpa bärs – helst samtidigt – när musiken är av ett slag som en jurrasic typ som undertecknad vill höra i yttersta fokus.
Vi hinner knappt samla tankarna och fylla tankarna efter detta och alla rapporter från Sweden Rock innan det nu är dags för Polar Music Week.
På torsdag får Sting och Wayne Shorter sina priser och oavsett vad man tycker om de valen – själv anser jag dem utmärkta – är det bara avslutningen på en vecka som i nämnda huvudstad inneburit Polar Prize-stöttad livemusik i diverse genrer på ett antal ställen. Plus Polar Talks med Wayne Shorter på onsdag.
Polar Music Prize direkt efter exempelvis Summerburst blir en påminnelse om hur strålande mångfacetterad dagens musikscen är. Och hur mycket info det går att sprida via den så kallade långa svansen på nätet.
Själv har jag fått använda största badlakanet för att torka mig efter den infostorm som sköljt via mobil och laptop den senaste veckan. Men det mesta har ändå varit angenämt – bortsett givetvis från vidriga våldtäktsincidenter vid Summerburst.
Så det är med laddade batterier jag nu går genom skivhyllan för att välja musik till sessionen som DJ vid krogen Riches årliga Polarkväll på torsdag. Det är ett imponerande fält prisets jury fått ihop genom åren. Räkna kallt med musik från exempelvis Joni Mitchell, Björk, Pink Floyd, Ennio Morricone, Patti Smith, Miriam Makeba, Ravi Shankar, Youssou N’Dour, Stevie Wonder och Emmylou Harris. Liksom givetvis Wayne Shorter och Sting. Tala om mångfacetterat.
Det är bara sorgligt att den mer vuxna musiken mellan dessa höjdpunkter i medialt och streamat fokus åter skickas tillbaka ut i bruset. En ganska omöjlig utmaning. Det borde finnas utrymme för mer respekt och för den delen läsarservice. Intresset finns bevisligen där.
*
Equalizer Project. Egentligen räcker de två orden. Som MI berättat tidigare är det ett lysande initiativ – i den så sorgligt nödvändiga jämställdhetsfrågan – av Max Martin, Musikförläggarna och Spotify. Christel Valsinger rapporterar om sjösättningen härintill.
*
Stim i tvist med Spotify. En hel del medier har hört av sig till MI om eventuell kommentar. Den ärliga sanningen är att MI inte hört mer om de obetalda fakturorna än vad som framgått i medier. Jag noterar att det snabbt efter rubrikerna i svenska sociala medier dök upp teorier om Spotifys snara fall. Den kopplingen känns extremt provinsiell. Hur än Spotifys framtid ser ut kan den inte tolkas mellan raderna i en tvist med Stim.
*
Om jag ska vara ärlig blev det bara drygt halva Radiohead. När Sverige kvitterat till 1-1 i VM-kvalet mot Frankrike blev det svårt lockande att söka sig från Thom Yorke till närmaste sportbar. Jag ångrade mig senare inte, trots rapporter om ett fantastiskt slut på engelsmännens konsert. Jag är sjukt musikintresserad. Men fotbollsnörderiet är på samma nivå. Minst.
*
Trots visst jäv kan jag inte låta bli: Mårten Aglander låter som ett lysande val som ordförande för Ifpi. Jag jobbade tätt med Mårten på Warner Music runt millenieskiftet. Få i branschen står för samma proffsiga insyn och kunskap, i kombination med distans och förmågan att kunna reflektera över branschen hypotetiskt utifrån. Dessutom är han rolig. Hans samlade snapsvisor borde bli bok. Annars ger jag ut dem.
*
Stort tack även till Maria Molin Ljunggren för dina år som ordförande! Och lycka till med nya bolaget, ska inte glömmas i sammanhanget.
*
När vi ändå håller på och grattar och tackar vill inte den här spalten glömma att fira Misty Musics Anders Mörén när hans skapelse nu fyller 30. I en intervju med MI säger Anders att han ska fira med en kopp kaffe. Jag förutsätter att det blir mer än så för denna briljanta Sundsvallsexport.
*
Till sist ännu mera Spotify: branschtyckaren Bob Lefsetz slog i veckan i sitt Lefsetz Letter till med ännu en uppercut mot, som han tycker, konventionellt tänkande i den amerikanska musikindustrin. I detta lyfte han fram hiphop-kulturen, Spotifys roll i denna och i synnerhet spellistan Rap Caviar. Lefsetz skriver bland annat: ”6,962,977 people are subscribed to RapCaviar, and that’s just plain NUTS!” innan han kritiserar Apple för att inte jobba lika skickligt med användardata som just Spotify.
Lars Nylin
