24 april 2017

4 SNABBA Peter Nordahl/Ted-förnyare

I ett mycket ambitiöst projekt har producenten Peter Nordahl gett Ted Gärdestads röst ny orkestral inramning i ett album från Universals inhouseetikett Stories.

MI har lyssnat med Peter Nordahl om tankarna bakom projektet. Det fanns massor att berätta och Peter spränger lite ramarna för konceptet 4 SNABBA, men det bjuder MI så gärna på, sådana här projekt gillar vi.

Hur kom ni på idén?

– Projektet dök inte upp från en klarblå himmel. Snarare är det följden av tidigare arbete som sått frön eller idéer. Ted Gärdestad-projektet hade förmodligen aldrig blivit av utan albumen jag gjort med Sven-Bertil Taube för Universal. På dessa plattor arbetade jag med att skriva och arrangera för symfoniorkester när sångspåret redan vara klart. Jag hade spelat in sången till enbart piano-ackompanjemang för att sedan ta bort pianostämman. Musiken blir för mig då mer organisk.  Att skriva till ett sångspår, helt a capella, är idag en ganska ovanlig start när man ska göra ett album. Normalt brukar ju den slutgiltiga sången vara det sista man gör. Denna teknik och arbetssätt som jag arbetat fram var helt avgörande för att lyckas med Ted-plattan.

– Under arbetet med dessa plattor så har jag hela tiden haft Johannes Sjöberg (Stories/Universal) vid min sida och det går aldrig en dag där vi inte diskuterar vad håller på med eller vad vi ska hitta på härnäst. Jag och Johannes hade jag lekt med tanken om ett sådant projekt i och att det blev just Ted var Johannes idé när han insåg att hela hans stora familj i alla åldrar helt plötsligt satt och sjöng med i en refräng under en bilfärd. Klockrent, tyckte jag genast och började gå igenom hela hans katalog och tyckte mig finna ett poetiskt anslag i en del sånger som attraherade mig.

– Det är på något sett kompositören/arrangörens uppgift och möjlighet att bearbeta redan bra befintlig musik för att ta den vidare in i framtiden. Först då vet man om den kommer leva vidare länge.

Vilka var de mest avgörande momenten i processen?

– Hela processen har genomsyrats av en skaparglädje som jag faktiskt sällan skådat på både skivbolag och förlag samtidigt. Jag vill poängtera att det verkligen varit ett samarbete mellan de två och där ett stort antal personer varit delaktiga i detta projekt från dag ett. Vi har alla haft en genomgående öppen dialog men jag har aldrig känt att någon klivit in i den konstnärliga processen utan låtit mig göra min grej till 100 %. Detta är naturligtvis helt avgörande för slutresultatet.

– Under den kreativa processen var det naturligtvis både fascinerande och rörande att sitta med Teds röst i mina hörlurar under de tre månader jag skrev. Kändes som om han flyttade in hos oss i Gamla Stan och att jag lärde känna honom en smula. Det var faktiskt först när jag tagit bort alla instrument kring Ted som jag verkligen hörde och förstod de otroligt fina och poetiska texterna som för mig legat lite dolda. Att få måla med hela färgpaletten i detta läge var rätt mycket mer än positivt – det var närmare snarare himmelriket. Ted är både självklar och rörande som sångare och är, i mitt tycke, den poppigaste popartist vi haft i vårt land.

– Den kreativa processen kändes enkel i motsats till tekniska. Här var det inte helt lätt att ens hitta bandspelare och om vi hittade rätt så var dom ofta i uselt skick. Till slut hittade vi rätt efter resor både i England och Tyskland där även renovering ingick för att vi skulle kunna gå vidare. Det var ett riktigt detektivarbete. Likaså med en del taper som hade hamnat i London efter att Ted på 70-talet skulle lanseras internationellt. Där dök även den enda besvikelsen upp då jag hittade masterbandet till Jag ska fånga en ängel, som jag gärna velat ha med på den nya plattan. Dessvärre var sångspåret överspelat med en engelsk version och då fick den falla bort då vi tidigt bestämde oss för att bara ha med låtar med svensk text.

– Själva inspelningen var också en utmaning då det kan vara en av de största och mest tekniskt avancerade som någonsin gjorts i Sverige. För hela inspelningsbiten och efterarbetet svarade Lasse Nilsson för. Lasse och jag har arbetat i 20 år med otaliga skivinspelningar av det större formatet men den här tror jag att Lasse var tvungen att använda allt han kunde och lite till. Utan honom hade det inte blivit vad det blev.

Hur presenteras utgivningen?

– Vi tänker att detta i första hand är ett lyssnarprojekt och jag önskade tidigt att vi därför skulle presentera projektet med en liveinspelning som sänds i radio och så blir det. På onsdag (26/4) ger vi en konsert på Folkoperan i Stockholm med Gävle Symfoniorkester, ihop med Teds röst, som spelas in av P4 Live och sänds den 28 april. Där får man höra hela plattan i sin helhet. DN presenterar även projektet den här veckan och då passar vi även på att släppa en första låt digitalt och till radio, Come Give Me Love. Vi har ju ingen artist som kan promota plattan så vi får se hur mycket intresse det blir att prata med mig. Plattan i form av Vinyl, CD och digitalt släpps den 12 maj.

Vad har du på gång i övrigt?

– Parallellt med Ted-plattan har jag färdigställt ytterligare en inspelning med Sven-Bertil Taube där vi tolkar Evert Taubes musik tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester, som även medverkar på Ted-plattan. Den är tänkt att släppas i mitten av juni och går under titeln Så länge skutan kan gå. Där blir det också vinyl vilket gläder mig mycket. Dubbel-vinyl faktiskt! Sven-Bertil och jag premiärspelar den repertoaren på GöteborgsOperan i augusti tillsammans med deras symfoniorkester. I sommar ska jag även leda en Sinfonietta under Taubespelen där jag är konstnärlig ledare. I september gör jag en Monica Z-hyllning på WermlandsOperan tillsammans med deras Sinfonietta och Bohuslän Big Band. Konserter i höst med diverse symfoniorkestrar står också på agendan samt ett spännande albumprojekt med en artist jag aldrig arbetat med tidigare. Och denna gång blir det väldigt långt från orkestervärlden.

Lars Nylin