FÖRLAG Ragnar Grippe – dubbelorganiserad sökare

Förlag

Ragnar Grippe är en av få som är medlem i både SKAP och Föreningen svenska tonsättare. MI har pratat med en kompositör som har basen i konstmusik men ständigt har ögon öppna även för det kommersiella.

Säg namnet Ragnar Grippe och de som känner till honom tänker på filmerna om Jönssonligan. Musiken dit – liksom den till Svensson, Svensson – är ett tillfälle där en av svensk musiks särlingar nått till en bredare publik.

Men basen har tonsättaren Grippe, i grunden cellist, ständigt haft i den elektroakustiska konstmusiken. Det är också den och en evig nyfikenhet som fört honom till det han är aktuell med just nu.  I dagarna är han aktuell med albumet No Comment och arbetar med musik för den amerikanska percussionisten Amy Knoles. I juni reser Grippe till New York för att uruppföra Spider’s Web, ett nytt stycke som spelas på New York Electronic Music Festival 7:e juni. I New York sammanstrålar han också med den svenske ljusdesignern Tobias Rylander för att färdigställa duons presentation av det gemensamma verket Lumière Etrange. Rylander gör en show med Robyn dagarna innan och har tidigare bland annat samarbetat med Lady Gaga.

Begreppet GRM återkommer ständigt i samband med dig. Förklara för oss ur popkulturen vad det är?

– Franska Groupe de Recherches Musicales där jag studerade är vaggan för den elektroniska musiken, man startade 1948 med Pierre Schaeffer och Pierre Henry, och den senare betecknas av technokulturen i Frankrike som dess gudfader.

Du är sedan många år medlem i Fst, hur började det?

– Med min akademiska utbildning i Frankrike och Kanada var Fst ett naturligt val. Den musik jag studerat i Frankrike på GRM uppfördes i Nutida Musiksammanhang, där begreppet konstmusik användes för att beskriva musik sprungen ur en klassisk tradition av partiturbaserad musik. Den konkreta och senare elektroniska musiken som i USA främst undervisats inom universiteten ansågs också tillhöra konstmusiken.

Men sedan blev du också medlem i SKAP?

– När jag hade komponerat musik för röst och också skrivit text blev SKAP ett naturligt val eftersom SKAP representerar textförfattare. Min produktion är ganska spridd inom olika genrer, exempelvis Jönssonligan som skrevs av en Fst-medlem sågs kanske inte med så blida ögon på den tiden eftersom man då skulle hålla sig för god för att vara kommersiell.  Medlemskap i både SKAP och Fst är ovanligt, men jag tror att de få som är medlemmar i båda föreningarna har eller har haft musik som antingen är textbaserad – som i mitt fall – eller att man är verksam inom både kommersiell musik och konstmusik. Möjligen som en följd av mina dubbla medlemskap har jag haft förmånen att få representera båda föreningarna bland annat som externt rekryterad ordförande för STIM-stipendiet.

Tror du att de två föreningarna kommer att bli en i en framtid?

- En sammanslagning av Fst och SKAP i en framtid kommer säkert att diskuteras. Men med globalisering och större enheter kommer varje enskild genre, uttryck eller uttrycksform i så fall att tappa en företrädare som verkar för dess existens. Att tre föreningar är STIMs ägare ger möjligheten till en diskussion om ett brett musikliv.

Vad är de största frågorna ur organisationsvinkel just nu?

– I dagsläget är den största frågan naturligtvis rättighetsfrågan. EU:s upphovsrättsreform som kommer att presenteras i slutet av juni och som tagit mycket tid i anspråk i upphovsrättsföreningarna. Denna nya ordning kommer att påverka alla upphovspersoner.

Hur ser du på konstmusik i relation till ”kommersiell” musik?

– Jag ser den icke kommersiella musiken som en stark källa att ösa ur för den kommersiella musiken. Ser vi till exempel på Groupe de Recherches Musicales i Paris så anses ju en av grundarna Pierre Henry som technomusikens gudfader även om han själv inte skrivit techno. Här har i stället ljuden varit källan till inspiration. Mina egna elektroniska verk som jag spelat utomlands är alldeles för spretiga för att kallas kommersiella, men de fungerar för mig som platsen där jag kan utforska nya klanger, nya studioknep som leder till nya oväntade resultat, som kanske tagna ur sitt sammanhang sedan kan användas i ett kommersiellt sammanhang.

Lars Nylin

Foto Mattias Edwall


Annons

Annons