2 september 2009

Magnus Carlson sjunger souljazz på Blue Note

Stilsäkre Magnus Carlson har ett imponerande register. Efter att i mitten av 90-talet ha slagit igenom med smäktande Roy Orbison-sång i Weeping Willows samarbetade han på sitt första soloalbum (sorgligt förbisedda Allt är bara du, du, du) med både Thåström och Mick Jones från The Clash. Efter att under det senaste decenniet i flera sammanhang ha etablerat som en av landets främsta artister tar han på nya albumet Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet ytterligare ett nytt steg i karriären. Tillsammans med delar av den svenska jazzeliten presenterar han en rikt varierad och smakrikt kryddad mix av olika standards i såväl finstämt känsloladdad som psykedeliskt skruvad souljazz-form.

När Kjell Andersson, A&R på EMI Music Sweden, först kontaktade Magnus Carlson för att diskutera projektet, så hade han en idé om en produktion i ungefär samma anda som sångaren Johnny Hartmans samarbete med John Coltrane på deras klassiska Impulse-album 1963. Tillsammans med den musikaliskt snillrike trumpetaren och producenten Goran Kajfes (Oddjob m.m.) har det hela istället blivit en elva spår stark samling spår, vars många fantasifulla idéer och trådar rymmer referenser som såväl Paul Weller, John Martyn, The Doors och The Zombies – som souljazz, mod jazz, amerikansk folkmusik, crooner-tradition och psykedelia. Men allt sitter samman.

Till de vackraste stunderna hör bl.a en spröd tolkning av välkända Willow Weep For Me samt ett ännu sprödare arrangemang av sköna Deep In A Dream, ett av de spår där Mattias Ståhls vibrafonspel glittrar Varmt intagande är även Paul Wellers You Do Something To Me, som ärligt talat låter som en tidigare förlaga till det som de facto är Wellers originalinspelning på albumet Stanley Road från 1995. I The Zombies 60-talshit Time Of The Season medverkar för övrigt Andy Lewis, som till vardags spelar bas i Paul Wellers band.
The Doors Riders On The Storm är en annan låt med ett arrangemang som ligger långt ifrån originalet, men med suggestivt slagspel och svävande blåsslingor lyckas man här skapa lika märkligt spöklika stämningar som LA-bandet för 40 år sedan.

Det spår som sticker ut mest har en av de mindre kända titlarna och upphovsmännen. Sixto Dias Rodrigues Sugar Man är med sina psykedeliska ekoeffekter och subtilt skruvade ton dock en av albumets verkliga höjdpunkter.

Musiker som Per "Bjurträsk" Johansson (sax, klarinett, flöjt), Carl Bagge (klaviatur) och gäster som El Perro del Mars sångerska Sarah Assbring, Robert Östlund, redan nämnda Mattias Ståhl och Andy Lewis bidrar – liksom förstås den multimusikaliska Goran Kajfes själv (trumpet, kornett,slagverk) – alla till att den här ambitiösa produktionen är lika varierad som elegant sammanhållen.
Magnus Carlson & Co. förtjänar tveklöst alla lovord, rosor och höga (högsta!) betyg som redan har börjat strös över albumet. Mästerligt.

Claes Olson

Artist: Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet
Titel: Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet
Bolag: Blue Note / EMI
Release: 2 september