26 november 2008

Per Gessle i ny partykostym

På sitt senaste album Son Of A Plumber tog Gessle medvetet ett steg bakåt i tiden och återbesökte pojkrummets skivsamling. Med sin nu aktuella uppföljare tar han istället ett steg framåt och ger sig ut på musikaliska marker han tidigare bara har tangerat.

Den här gången handlar det mycket om låtar som tar direkt sikte på discogolvet. Precis som förstasingeln Silly Really antyder, så handlar det mycket om den typ av disco med rockinfluenser som växte fram i slutet av sjuttiotalet. Såväl Silly Really som därpå följande The Party Pleaser skulle garanterat ha kunnat fylla dansgolvet både på Café Opera och vilket folkligare dansgolvet som helst ute i landet såväl 1985 som idag.

På sitt senaste album Son Of A Plumber tog Gessle medvetet ett steg bakåt i tiden och återbesökte pojkrummets skivsamling. Med sin nu aktuella uppföljare tar han istället ett steg framåt och ger sig ut på musikaliska marker han tidigare bara har tangerat.

Den här gången handlar det mycket om låtar som tar direkt sikte på discogolvet. Precis som förstasingeln Silly Really antyder, så handlar det mycket om den typ av disco med rockinfluenser som växte fram i slutet av sjuttiotalet. Såväl Silly Really som därpå följande The Party Pleaser skulle garanterat ha kunnat fylla dansgolvet både på Café Opera och vilket folkligare dansgolvet som helst ute i landet såväl 1985 som idag.

De mest nyskapande spåren är de elektroniskt laddade balladerna, som erotiskt viskande Stuck Here With Me och kitschigt syntiga Kissing Is The Key. I de snabba uptemponumren Gut Feeling och (Ha) With A Twist handlar det istället om rak, energifylld gitarrock.

Intressant nog är kanske det storslagna avslutningsspåret Doesn’t Make Sense – som med sina pulserande neonfärger rentav skulle kunna vara signerat Pet Shop Boys – albumets stora utropstecken. Den mäktiga finalen är oerhört spänningsladdad och dramatiskt.

Albumets tolv spår är elegant varierade. Att Gessle har valt att inte bara ge projektet en enda avgränsad inriktning är en styrka. Produktionsteamet med Gessle, Clarence Öfwerman och Christoffer Lundquist har gjort en spännande resa tillsammans i studion.

Inte minst tack vare sångerskan Helena Josefssons framträdande roll – i vilken hon perfekt kompletterar frontmannen – är det här säkerligen det av Gessles soloalbum hittills som har absolut bäst möjlighet att bygga vidare på Roxettes tidigare framgångar.

Just för att det känns nytt.
Claes Olson

Artist: Per Gessle
Titel: Party Crasher
Bolag: Elevator / Capitol / EMI
Release: 26 november

Länk:
Per Gessles hemsida